Kaikki uutiset

Sote – alltid aktuell och fortsättningsvis öppen

Liisa-Maria Voipio-Pulkki

Det övergripande målet med social- och hälsovårdsreformen är att främja befolkningens välmående och hälsa, men den för också med sig betyande förändringar i läkararbetet.

Social- och hälsovårdsreformen eller sote-reformen (från finskans sosiaali- ja terveydenhuollon uudistus), ska svara på förändringarna i befolkningsstrukturen och människornas framtida servicebehov. I praktiken är det redan om några år.

– Befolkningsstrukturen blir allt komplexare och mångkulturalismen ställer sina egna krav. Människorna flyttar till de stora tillväxtcentren för att få arbete och service. I glesbygden kan tjänsterna försämras om de inte läggs om helt och hållet. Även den åldrande befolkningen måste beaktas. De stora åldersklasserna är nu i 70-årsåldern och behöver i ökande grad social- och hälsovårdstjänster, säger docent Liisa-Maria Voipio-Pulkki på social- och hälsovårdsministeriet.

Hälsonytta med de givna resurserna

När sjukvårdens jämställdhet, reaktionsförmåga, ekonomiska trygghet och effektivitet bedöms används den så kallade WHO-ramen.

Professor Minna Kaila vid Helsingfors universitet beskriver ramen så här:

– Alla länder har invecklade hälsovårdssystem som ska hjälpa medborgarna att hållas friska också på längre sikt. Ramen används för att man överhuvudtaget ska kunna jämföra olika länder. Det gör det lättare att samla in samma uppgifter som grund för jämförelsen.

Läkarförbundets hälsopolitiska expert Lauri Vuorenkoski konstaterar att hälsovården står inför stora förändringar. Om några decennier ser hälsovårdssystemet helt annorlunda ut än för tillfället. I framtiden förändras också läkarnas arbete avsevärt.

– Systemet borde utvecklas så att det kan producera så stora hälsovinster som möjligt med de resurser som systemet får sig tilldelat, säger Vuorenkoski.

Helhetssyn hjälper

Sote-reformen är en lika segsliten process som byggandet av Isakskatedralen. Finländarna börjar snart tappa tron.

De nya landskapen borde vara i funktion redan 1.7.2017. Det första landskapsvalet hålls i januari 2018.
Startskottet för sote-reformen går 1.1.2019. Då skapas strukturen för hurdan hälsovård vi vill ha.

– Det är endast startskottet på reformen, betoner Voipio-Pulkki.

När förverkligas då reformen?

– Landskapen har redan börjat förnya sin verksamhet. Samtidigt funderas det på hur man kan skapa större servicehelheter och hur hemvården och de virtuella tjänsterna kan effektiviseras.

– Nu skapas ramarna som gör det möjligt att utveckla tjänsterna. På 2020-talet sker en stark utveckling som vi inte har råd att låta bli att genomföra, betonar Voipio-Pulkki.

Många saker är ännu öppna vilket skapar osäkerhet. Hur ska allting skötas?

– Jag uppmuntrar alla hälsovårdsproffs att även i egenskap av medborgare noggrant ta reda på vad allt som ingår i landskaps- och sote-reformen. En bra informationskälla är webbsajten alueuudistus.fi. Då man förstår helheten är det lättare att göra klart för sig hur och varför reformen kommer att synas både i främsta linjen och på gräsrotsnivå.

120 Suomalainen terveydenhuolto 2020-luvulle keskiviikkona 11.1.2017 klo 13.30–17.00.